Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg

torsdag 11 april 2013

Riktigt lyckad mat som kidsen slukade

Har svärföräldrarna boende här då jag är själv hela veckan och ogillar skarpt att sova själv.
Fick ett recept i ett forum jag är med, en gryta på kassler. Köpte creme fraiche och kassler. Sen kom jag på den geniala idén att skära kasslern som falukorv, hälla i massa tomatpuré och rivna morötter och gjorde sjukt god kasslerstroganoff. Barnen åt och åt, svärföräldrarna med, det blev lyckat, jag behövde inte tillaga korv, dock gris, men den var svensk och eko, det var lättuggat och alla var nöjda och glada.
Barnen fick okej att inte äta gris på förskolan, utan de får lite andra saker, sojakorv, kycklingfilé, potatisbullar etc. Oftast halvfabrikat men jag slipper i alla fall oroa mig för E250 (natriumnitrit)

Imorn ska jag på frackmiddag. Behöver lite glamour och fylla i mitt liv. Ska bli trevligt.

torsdag 28 februari 2013

Rosa yogurt

Det är något speciellt med rosa yogurt. Förutom alla tillsatser.
Dottern vill ha det.
Och helst ska yogurten kunna hällas.
Jag utsätts för stora prövningar i dessa tider. Den tjocka turkiska yogurten duger alltså inte..
Två knep jag nu har fått godkända är att ha turkisk yogurt i botten och mosa hallon i eller att hälla på tex Arlas hallonsmakyogurt över och röra om.
Puh, det är inte lätt att försöka bestämma vad en treåring ska äta. Jag kallar det vägledning, får henne att tro att det är vad hon vill ha.

torsdag 7 februari 2013

Är jag onormal?

Det är såklart inte alltid roligt att laga mat. Men jag gör det för att jag vill att barnen ska få i sig riktig mat. 
Det är defintivt inte roligt att säga nej till godis och glass eller slushies eller vad det nu kan vara för att jag inte gillar vad de innehåller. Jag har varit rätt strikt med socker, men nu har jag övergått till att vara strikt med konserveringsmedel och färgämnen etc. Jag tycker inte de har i en liten barnkropp att göra. Det finns ju hur mycket studier som helst att de orsakar koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, allergier. Barn idag är konstant sjuka. Mina vänner vabbar som aldrig förr, ändå proppar vi dem fulla med Alvedon, vaccinationer, antibiotika. Och det är ju för att vi vill att de ska vara friska. Och sen lite halvfabrikatmat, godis, glass, läsk på det, för det är ju fredag. (lördag, söndag och så lite fetisdag på det) Försäkringskassan slår nya rekord varje år, alltså blir vi inte ett dugg friskare. Nu är det istället diabetes, fetma på barn och dessa luftrörsproblem och kräksjukor. Var kommer de ifrån? När jag var lite var det inte hela förskoleklasser som fick kräksjuka, det drabbar inte hela ledningsgrupper och de utan barn. Alltså måste det vara våra ohälsosamma barn som är nyckeln till det hela.
Tänkte överraska mina barn och hämta dem i pulka och har gjort varm choklad. Vissa vet inte ens hur man gör varm choklad. Tror att det är choklad i O´boy. 
Det är TRE (3) ingredienser. Och det är inte jobbigt, det tar fem min. Vissa ger sina barn fiskpinnar till middag. Det tar nästan lika lång tid att vända en fiskfilé i lite ströbröd och steka på. Varför blev det så fel?

söndag 20 januari 2013

Klimatkompensering

Att åka flygplan är såklart höjden av att skita i vår miljö, så det ligger inte riktigt i linje med mitt vanliga leverna.
Och det tynger mig att det ska vara så. När vi åker på våra resor säger folk ha det så trevligt på semestern, njut nu. Och att åka iväg till ett fjärran land är ju en sorts semester, men inte såsom många andra åker iväg. Då man åker till ett lyxigt hotell med room service, vackra poolområden, barnpassning, bufféer som aldrig tar slut, lakan och handdukar som byts ut var och varannan dag.
När vi väl kommit fram tar vi in på små hotell som knappt sopar golvet, oftast får man själv kontakta dem när man vill byta en handduk. Man tar någon tuk tuk på gatan, handlar storpack med vatten istället för att gå runt med massa flaskor. Men vi tog in på ett fint hotell och jag ringde tom till housekeeping och sa att vi ville inte ha städat. Vi skulle bo där två nätter, handdukarna funkar fint båda dagarna.
Hemma gör jag såklart vad jag kan för att klimatkompensera. Just nu ofrivilligt 17 grader inomhus, så det eldas som bara den ;)
Kokade Gyllenmust välling på den vedeldade spisen häromdagen, använder inte torktumlaren till tvätten nu när tvättmaskinen går på högvarv med all tvätt. Fast det blev nog bara fyra maskiner, vi hade bara tre små väskor med oss. Ändå saknade vi inget.
Snart ska det kommas igång att laga god mat, äppeljuicen är ett minne blott och barnen har accepterat vatten. Dottern åt rätt dåligt i början på resan, så äppeljuicen som jag tog med fick liksom vara som en sorts muta. Hoppas inte tänderna tagit skada.
Dock är jag så glad att vi varit restriktiva med godis, glass och annat skräp. På denna resa har barnen fått glass två gånger, men på mitt initiativ, skulle aldrig orka med tjatet eller att de förväntar sig något, jag vill vara den som bestämmer, dom är faktist bara två och tre år.

söndag 13 januari 2013

Socker

Socker är poulärt här på Sri Lanka. Första hotellet vi bor på undrar de varför de inte fick bjuda barnen på Coca Cola. Vi sa att vi helst undviker socker. Hotellägaren tittade på oss med stora ögon och sa att hans barn kunde dricka fem cola om dagen. Jag frågar om han inte är rädd för sockersjuka och han sa att det är jättevanligt och att han själv går på täta kontroller. På nyårsdagen vill han överraska oss och frågar om vi vill ha en Sri Lankan frukost. Ut kommer han med friterade doughnuts, kolakakor, torkad frukt, choklad och andra bakverk. Sen en skitstark gryta med sticky rice. Jag kände att det sistnämda är väl det enda som verkligen var Sri Lankan. Socker har väl inte funnits mer än hundra år, och definitivt inte lika tillgängligt hos dem som hos oss, ändå var detta något som de åt varje dag. Mest för barnen säger han.
Vi har investerat i ett företag som forskar åt läkemedelsföretag. Det som nästan uteslutande forskas om är diabetes som ökar lavinartat. I Sverige är man ganska medveten om detta, vi har inte överdriven övervikt bland barn, men det ökar ändå. I Indien, Kina och även Sri Lanka ökar det något galet mycket. Barnen dricker cola, chokladmjölk och dessa bakverk plus lite fastfood på det. Tänderna på barnen är helt svarta och vissa går runt med synliga hål i tänderna. Oroväckande, men ändå verkar ingen ta till sig att det är rätt allvarligt.

torsdag 27 december 2012

Handlat en hel del halvfabrikat idag

Med risk för att verka pretantiös... 
Vi ska ju ut på en längre resa, barnen har i stort sett alltid fått ta seden som den kommer men i och med att dottern varit såpass sjuk och inte ätit så bra på mer än en vecka kände jag att jag tvungen att bunkra lite barnmat och annat till flygresan och resan. Köpte lite gröt, våtservetter, välling, några barnmatsburkar, lite klämmisar, fyyyy hilvete vad dyrt?! Typ 500 spänn på Willy's. Jag har kompisar, vet ej hur ni gör som har barn som lever på barnmatsburkar, gröt och välling, och de är inte miljonärer. Och att bvc faktist förespråkar denna skit för att den är berikad. Då kan man väl köpa ett vitaminpiller om man är orolig? Jag fick ihop EN ynka kasse med grejor. Det gör jag på min favoritekobutik Eat också, men när man köper där är man pretto, köper man torrmjölksbaserad mat som borde kosta två spänn, skulle det kosta många tusen om året, det skulle räcka till en semester. 
Själv kokar jag Gyllenmustvälling för 12 spänn paketet, men just när vi är i Asien måste vi ha skakvälling. Havregrynsgröt kostar högst 15 spänn och räcker bra mycket längre än barngröt.. Våtservetter har vi bara köpt till våra resor, men det är mest istället för att tvätta händerna innan man ska äta, vatten finns ju på hotellet. För att torka barnstjärt tycker jag inte är lämpligt, jag vet inte vad som är i, men det går ju att får bort tuschpennamärken med dem.
Nestlé och Sempers styrelse sitter nog och asgarvar på sina möten.
Så lika mycket som när sockerdebatten kör igång, banna mig nu, men har jag inte liite rätt att det är löjligt att nånting blir fem gånger så dyrt bara det är en bebis på förpackningen?
Jag tänker ju såklart på miljöaspekten också, det blir en himla massa glasburkar och förpackningar av allt detta också. 

Duracellkanin

Barnen har sovit värre än någonsin. De sover fortfarande länge på morgonen, men det är små korta avbrott och dottern vill inte sova själv, och ska alltid sova på vår arm. Det är lite mysigt, men undrar lite hur länge det kommer pågå. Nu när vi åker bort har vi inte ens beställt en extrasäng till henne. Orka, hon skulle aldrig lägga sig där.
Häromdagen vaknade lilleman 3:30. Låg och halvsov med honom i två timmar. Han tjatade om att han "Mamma jag er hongrig, gå ner". Vid halvsex tröttnade jag och gick upp. Då åt han två portioner gröt och massa turkisk yogurt. Antar att han var lite hooongrig ändå.
Vi satt uppe och tittade lite på Bilar, jag försökte väcka liv i mitt favoritforum på nätet, men det var heldött. Så jag packade ihop lilleman och åkte till mataffären. Han somnade i bilen så hämnden var ljuv, väckte honom, har typ aldrig gjort, han såg väldigt förvånad ut. Sen tankade jag makens bil, åkte hem och gjorde pannkakor. I helgen fick vi fått en jättefin stor pulka till barnen av svärföräldrarna, så vi provade den. En kompis kom förbi på fika, sen skulle vi på middag. Försökte även sova mitt i allt detta, men det var omöjligt. Aningens speedad.

torsdag 20 december 2012

Snart är det jul

Denna vecka har varit väldigt underlig. Dottern fick feber söndagnatt, på morgonen ingen feber alls, men jag tänkte jag har henne hemma ändå. Fick ställa in ett möte men det gjorde väl inte så mycket såhär i efterhand. Hon är glad och pigg hela dagen. På kvällen får hon feber en liten stund. Den går över på natten. Nästa dag helt feberfri. På onsdagen får jag fixa barnvakt, hon är superpigg så det gjorde väl inte så mycket. På kvällen stiger febern till nästan 40 grader. Så nu är vi såklart hemma idag och imorn. Det var den veckan som i stort sett bara försvunnit.
Men jag har hunnit med att laga en del mat och baka.
Måndag till onsdag bodde farmor och styvsvärfar här för jag tycker inte om att bo själv, det var ju jättebra. Jag är bara lite dålig på att be om hjälp, så det var väl ingen semester att ha dem här men det funkade.
Jag har ofta många järn i elden så den här veckan har jag tvingats att tagga ned och hänga med dottern. Vi har verkligen haft kvalitetstid tillsammans. Idag vill hon dock inte äta, det gillar vi inte. Så vi åkte för att köpa Piggelin och naturgodis. Det har väl gått sådär, hon har ätit som en liten mus :(
Hoppas det blir bättre snart.

tisdag 18 december 2012

Halvfabrikat, socker etc

Jag är som sagt mycket noga med mat till barnen. Och ändå har jag taggat ner. Fast egentligen inte, jag bara håller rätt mycket för mig själv. Det blir sådana diskussioner. Ibland känns det som att det är präktigt och att vara förmer för att jag faktist LAGAR mat till min familj, att jag inte tycker chips och glass hör ihop med fredagsmys för en tvååring och en treåring. Speciellt om man själv inte äter det. Vi kan ha middag eller vara bjudna på middag och då kan man lyxa till det. Dottern kan få choklad och bullar vid rätt tillfälle, men en speciell dag då det ska svullas kan ju sjåsa upp det hela och så vet de för övrigt inte vilken dag det är ännu. Dottern fick godis av sin mormor när hon var på teater i helgen. Stolt som en tupp, hon kommer minnas det mer än om hon fick det varje lördag.
Det finns studier på att vi har mer tid än någonsin men lagar mindre och mindre mat. Det finns en mix eller quickfix till allt. Och ja, vi 70-talister är uppväxta på detta och vi klarade oss bra, men inte varje dag vad jag kommer ihåg. Läsk köpte man en back och den höll i evigheter, och jag var garanterat i skolåldern när det blev vanligt. Micron var det inte alla som hade på 80-talet.
Hade en kompis som inte hade det så bra ställt, och vissa dagar när jag var hemma hos henne fick vi varm choklad gjord  på torrmjölk. Mamman skämdes så, och ursäktade sig. Nu är det torrmjölk i nästan all barnmat och halvfabrikat. Välling och ersättning är baserat på torrmjölk och maltodextrin. Det är ett av de billigaste livsmedlen vi har, och så väljer vi att ha det i de vi älskar mests huvudföda. Jag förstår de som inte kan amma, men jag förstår inte de som aktivt väljer att ge sitt barn halvfabrikat. Eller jag förstår såklart, men kanske vill jag inte för jag tycker det är så ledsamt.
Barnen blir större för varje dag och det går kanske inte att lura dem lika lätt att turkisk yougurt med hallon är lika gott som Yoggi. Idag var dottern med och handlade, hon fick välja en Skyryogurt och tyckte det var jättekul. Men man får vara bestämd, man måste välja sina strider, denna är viktig för mig, därför funkar det. På morgnarna när det tjatas om vilken bilbarnstol treåringen ska sitta i spelar det mig mindre roll, bara de sitter i någon av dem.
Yoggi, O'boy, glass, sylt, sötade flingor, saft, kakor, läsk kommer tyvärr inte in i vårt hem för tillfället och det har heller inte efterfrågats. När den dagen kommer får jag ta det då. Men varje dag är en ny dag, för varje dag jag får i dem något näringsrikt och nyttigt, så är jag glad över den dagen.
Jag skulle vilja laga ÄNNU bättre mat till mina barn. Det blir rätt mycket pasta, köpt bröd, leverpastej, ketchup iofs sötad med stevia. Jag försöker baka, men de tycker mitt bröd är smuligt. De kanske uppskattar det en dag. Några gånger om året äter vi på donken, men jag kan fortfarande som tur är styra vad de ska äta där. Chicken Mc Nuggets och någon äcklig sås skulle de aldrig få. Det blir hamburgare, äppelbitar och mjölk/äppeljuice.

fredag 7 december 2012

Mat, mat, mat

När jag är stressad blir maten lidande, det verkar smitta av sig på barnen.
De tycker det är roligare att äta om det inte blir något framtaget i alla hast.
Jobbat rätt mycket, men den här veckan har det lugnat ner sig lite.
Igår fick jag tid att rulla köttbullar med gräddsås, och slängde ihop lite musli. Ska fira lite julafton med släkten i helgen, musli är roligare att ge bort än en blomma.
Var hemma med dottern i tisdags, då gjorde vi lite pepparkakor och saffransbiscotti. Tänkte jag skulle göra mer biscotti och ge till fröknarna på dagis, det var rätt lätt att göra.
Idag skulle dottern på ett läkarbesök och sedan ska vi på dans vid halvtre, så dagen blev lite konstig. Själv är jag genomförkyld, så dottern är hemma med mig. Det kan kännas fel att vara hemma med bara ett barn, och ha det andra på dagis, men jag är faktist riktigt jädra sänkt av förkylningen, så det är ju min ensak om jag ligger nerbäddad eller hänger med min älsklingsdotter.
Fast mysa vet jag inte om vi gör. Åkte och handlade och håller nu på med långkok och buljong.
Har precis gjort sjukt goda pannkakor. Dottern åt tre stycken, det är väldigt mycket för att vara henne. Hade såklart i massa annat jox, fiberhusk, physsylumfrön, havrekli, fullfetmjölk, kokosflingor, liten nyponpulver, vetemjöl och massa ägg. Stekte i kokosolja, blev sagolikt gott.
Dottern har ätit rätt kasst i flera veckor. Jag är ju rätt noggrann med maten och jag vet att det inte är någon fara, men för mig är det inte ok att leva på paprika, gammaldags mjölk, Steviaketchup och makaroner. Men det funkar. Jag fokuserar alltid på proteiner. När jag kommer på nåt som hon gillar, så försöker jag fixa det. (Om det är något jag godkänt vill säga (!) Mozzarella gillade hon ett tag. Då kunde hon få en sån till middag. Sådär pedagogiskt, men jag tänker ibland är jag bara glad om hon äter nåt som är bättre än makaroner.
Smörgåsar får de bara ibland, men det tycker inte jag riktigt är mat heller. Det kan de äta på förskolan. Jag bakar ibland, men det är inte alltid det uppskattas, kanske när de blir äldre.

söndag 25 november 2012

Konstig helg

Väldigt konstig helg. Inte gjort så mycket alls. Maken åkte och gjorde massa ärenden med sonen igår, morfar tog dottern på bio. Jag blev lämnad ensam hemma utan några som helst planer. Supertråkigt var det.
Men sen kallade jag hem morfar och dottern och vi bakade pepparkakor. Det var roligt.
När sonen kom hem var han rätt gnällig, vet inte varför jag tog tempen, det är inte ofta han är sjuk, han hade 38 graders feber. Satte honom framför favoriten Totoro med en kudde. Han somnade på två röda. När han vaknade han han 39.4. Fick i honom lite Alvedon, sen var han rätt hyper tills han somnade på mig i soffan. När vi gick och la oss var lite lite orolig, vet ej varför. Han sov bra i sin säng, vågade inte ta honom till vår, för han brukar sova så oroligt, var rädd att han skulle trilla ur. Så det blev rokad. Tog över storasyster till vår säng, jag gick och la mig med lilleman innerst i storasysters säng då den är intill väggen. Sov med en kamin hela natten. Vaknade av och till hela natten, tog tempen lite då och då. Konstant drygt 39. PÅ morgonen när vi vaknade var febern borta. Skitskumt.
Vi skulle ha brunch här för några vänner. Hade sagt att vi skulle avvakta hur lilleman mådde. Klockan tio i nio får jag ett mess att deras barn fått ögoninflammation. Rätt surt. Så där satt jag med amerikanska pannkakor, nybakat bröd och massa annat gott. Snacka om antiklimax.
En kompis kom över och vi skulle göra pepparkakshus med våra stora tjejer. Något irriterad över att ha köpt ett pepparkakshus som visade sig vara sönder. Gick till en annan affär och bad om att få öppna paketet. Ett trasig, två trasigt, tre trasigt, sista sa tjejen i kassan bara, vi får plocka ihop ett som är komplett, så får du det gratis. Hon ville bra bli av med mig, ha ha. Men shit vad irriterad jag hade varit om jag tagit ett utan att titta.

onsdag 21 november 2012

oo§okkk

Vi har stressat en del, haft fullspäckat schema på helgen, fixat i trädgården. Varit över hos grannarna till rätt sentStressade kvällar, rätt sena hämtningar.
Lilleman svarar med att slänga bilar in i väggen, slå sin syster, skrika i falsett vara svårlagd och vaknat tidigt på morgonen. Han är även extremt pappig och när inte maken finna att tillgå väldigt mammig.
Så jag har stuvat om lite i mitt schema och tänkte använda förmiddagen till att hänga med min son. Lite kvalitet´333333333333333331§1§1§13§33333333§3§pppppppp§poooo§o1stid. Får se vad som händer. Vill bara bryta hela grejenw§1§§1ö
Och där tog sonen över min dator...

Försöker vara normal..

Tänkte jag skulle göra mig till lite med barnen, gick förbi min favvoaffär Eat. Där köpte jag ekologisk falukorv, ketchup och makaroner. Sen hittade jag även KRAV risgrynsgröt. Korven var blä och tuggig, istället åt barnen makaroner och ketchup. Jag ville inte slänga maten så jag åt upp korven, mår lite illa..
Men jag hittade massa annat istället, eko bakpulver, vaniljextrakt, vindruvor, lite choklad till mig, kalkonleverpastej. Ska bli kul att se hur det tas emot :)
Sen köpte jag en body lotion från Eco Cosmetic. Barnen börjar redan bli torra. Kokosolja i alla ära, men lite kladdigt är det allt.

tisdag 20 november 2012

Sonen sover inte

Hata upphackad sömn. Sonen vaknar och piper i sömnen. Han drömmer säkert, men jag vaknar av detta. Han letar efter nappen och slår huvudet i sängkanten. Jämrar sig aj, aj. Min stackars groda.
Jag vet ju inte heller om han har ont i huvudet efter limningen av huvudet, så jag springer till undsättning vid minsta ljud.
Sen vaknade han 5:30 och hoppade ur sängen och satte på Totoro. Helt kolsvart, det jag vaknar av är oiiii, ögon ont. Ljuset från tv:n stack väl i ögonen på honom. Undrar om det går att sänka ljuset från tv:n? Satte på honom ett par strumpor och gick och la mig igen. Fick sova en timme till, sen baxade (läs sparkade) jag upp maken och sa att det var hans tur och jag förväntade mig att han var äten och påklädd när jag vaknade. Det var han.
Fick iväg båda till dagis, haft en kompis över på kaffe och ska nu städa och plugga lite till kvällens föreläsning.
Nähäpp, så bra gick det att plugga. Istället fick jag för mig att göra musli och rulla köttbullar. Helt normalt. Hade inget ströbröd så jag mosade havrefras i. Hoppas det blir gott. Och jag är inte ens hemma ikväll, så jag kommer inte få smaka.

måndag 19 november 2012

Vad hände med vårt liv?

Just nu har en vi en helt skogstokig tvååring hemma. Han klättrar på allt, trillar, går in i saker.
Ena sekunden ska han kramas andra springa runt, runt.
Vårt liv med barn har varit en rätt lugn tjej som man kunde ta med överallt, sen kom en bebis som också gick att ta med överallt. Tjejen var kvällspigg, inget gnäll om det blev sent, lilleman blev trött och tokdäckade varsomhelst (säng, soffa, vagn, bilen) vid halvåtta. Vi kunde alltså fortsätta gå på middagar och ha middagar.
Men nu... Dottern är jättetrött vid åtta. Just nu sover hon i soffan. Lilleman måste man sitta bredvid tills han somnar, annars hoppar han ur sängen.
Vi var över hos grannen i fredags. Dottern somnar i deras soffa till Djungelboken, lilleman trillar och är trött, men känns så meckigt att lägga honom i en vagn och sen gå tillbaka hem i kylan, sen ta av kläderna och lägga i sängen..
Skulle vi ha en egen middag skulle en av oss behöva lämna sällskapet och sitta med lilleman runt 45 min. För några månader sen satte jag på pyjamas la honom i spjälisen och sa godnatt.
Hejdå socialt liv på ett litet tag.

Vart tar tiden vägen?

Känner att dagarna bara rinner iväg. Det är mycket jobb, massa möten och åtaganden. Morgnarna tar tid för jag orkar inte gå upp innan barnen. Idag kom båda barnen in och låg och mös i sängen och helt plötsligt är klockan halvnio. Vill inte stressa dem, men påklädning kan vara lite frustrerande. Maken hade åkt tidigt. Han åker tidigt imorn också.
Helgen var totalt upphackad. Vi skulle städa och fixa. Man blir fast inne, ett barn vill ut, den andre vill titta på Pippi, nån vill ha ett glas mjölk eller en banan, klär på den ena, den andra vill inte. Helt plötsligt är kl 11, man ska börja tänka på lunch. Åker och handlar med dottern, sonen vrålhungrig och trött när man kommer tillbaka.
Jag har alltid stenkoll på mat och har oftast idéer, men jag känner att det är stressande för jag har ingen framförhållning. Matkomfort har på nåt sätt gjort mig lat de dagar som jag måste fixa själv.
Åkte hem till en kompis ikväll, tog med mig två påsar potatis och ställde mig och gjorde supergoda potatisplättar. Det var uppskattat. Ibland är det skönt att laga mat i andras kök.
Just nu har jag ingen egentlig ork till nånting. En bekant sa att det kan vara brist på D-vitamin, kanske skulle testa. Dok har jag ju varit i solen en vecka, så det kan nog inte vara det.
Ja, ja nu ska jag sova, godnatt

söndag 18 november 2012

Paniiiik

Dotterns gudmor är på besök, vi har supertrevligt, städar och plockar tillsammans, vårt hem ser ut som att ett smärre världskrig. Kvällen kommer, och jag har ingen lust att laga mat. Det händer typ aldrig. Svägerskan pratade om att vi skulle ses, jag fattade bara inte hur det skulle gå ihop, de har en fyraveckorsbebis plus två större barn. Jag har tre påsar potatis i kylen, orkar inte skala. Jag bokar efter mycket sms:ande och velande till slut av, jag orkar inte. Maken tar saken i egna händer drar till en Thaikiosk och handlar mat. Herregud vad äckligt det var.
Barnen härjar, jag vänjer mig inte vid att gör det, oftast leker de själva. De äter upp, lämnar bordet vi fortsätter att käka. Barnen leker i soffan. Ser i ögonvrån lilleman sitter i soffan, knycker till med huvudet slåt i bakhuvudet i en kant. Knak säger det. Låter som ett ägg som kläcks. Springer fram, ungen gallskriker tröstar, inga konstigheter. Tittar på min handflata, den är helt fylld med blod. Paniken, jag skriker och skakar, maken säger lugna dig, du skrämmer barnen. Tar fram is, blodet sprutar. Ringer vårdguiden, inget svar. Bestämmer oss snabbt att åka till Astrid Lindgren. Har sånt motstånd, det är ju alltid kö. Men det är knappt några där. Vi får hjälp rätt snabbt, de tvättar och limmar ihop ett litet jack.
Tack gode gud för vi bor i ett land där det bara är att åka till sjukhuset och få hjälp av läkare och sjuksköterskor.

måndag 12 november 2012

Plast igen!!

Blev precis tipsad om denna artikel ville bara länka för det är en riktig tidning, Dagens Nyheter som skrivit den. Plötsligt händer det! Inte bara alternativ media som har koll på detta, det gläder mig att jag kanske kan ha en konversation med mina vänner och bekanta att plast faktist är på riktigt jädra FARLIGT!!
Men det värsta är att bekant berättade att en släkting till henne hade tagit prover på vatten och det fanns plastrester i i stort sett alla hav och sjöar som testades. Man tvättar sängkläder, mattor, kläder och vart hamnar skiten? Jo i våra sjöar, Mälaren är full med flamskyddsmedel, bisfenol och fan och hans moster. Sen dricker vi detta vatten. Mums

Nu när vi var på semester hängde kidsen bra mycket på ett inhängnat område med klätterställningar, barnpool och massor med leksaker. Jag tror inte en pinal INTE var gjord i plast. Och de var inte precis nyinköpta grejor heller. En familj lämnade kvar en badring och det stod klart och tydligt att den var gjord av PVC. Barnen kutade runt i Foppatofflor hela veckan. Nu är jag arg för att jag inte tänkte på det :(

söndag 11 november 2012

Mardrömsflighten

Tänkte jag skriver denna när jag har den färskt i minnet.
Hämtning 16:30 på hotellet, flyget gick 19:30, fem timmar flygresa, lät väl inte så illa. Lilleman har sovit bra på dagen, dottern somnar 45 min i bussen. Känns super, vill gärna att hon ska orka vara vaken på flyget för att få middag. Flyget blev lite försenat, barnen kivas om de skulle se Pippi eller Bilar.
På flyget meddelar piloten att det är åskoväder och vi har svår turbulens att vänta.
Mamma i familjen vi hängt med är grymt flygrädd.
Barnen fipplar en del, vi sorterar upp vad som ska vara på hatthyllan och inte, kanske inte är helt uppmärksam, och saken hör till den att min dotter kissar ca en gång i timmen, det bara är så. Det är helt normalt. Vi kommer upp i luften, -Kiiiiiissa. Går bak till toaletten. Där sitter flygvärdinnorna fastspända, och jag får en utskällning eftersom fasten seatbeltskylten lyser. Jag säger vill helst inte att dottern kissar ner sätet. Går snabbt på toa. Våra vänner sitter längst bak, hör hur flygvärdinnorna surrar på om nonchalanta barnfamiljer, flyger man upp i lyften vid en luftficka så är det goodbye. Mamman in familjen börjar gråta. Precis vad hon ville höra när de två sekunder lugnat henne att allt skulle gå bra. Fler personer kommer som tur är och försöker gå på toaletten, de har heller inte hört kaptenen säga att alla ska sitta fastspända. Kaptenen gör ett större announcement. Nu svänger planet fram och tillbaka. Jag och dottern blir nertryckta i två tomma säten lite längre bak. Dottern skriker som en stucken gris. Får hålla i henne med våld. Jag har från och till varit flygrädd, men det har med två barn och lite annat att tänka på nåt sätt försvunnit. Men just turbulens har jag väldigt svårt för. Börjar kallsvettas, håller i dottern som sparkar och tjuter att hon vill till paaaaaapppppppa. Jag säger om och om till mig själv, ingen fara, bara lite turbulens, bara lite turbulens. Helt plötsligt får jag en näve färgglada Smarties av våra vänner. Ungen blev tyst på en sekund. Magic!!
Vi får tillslut gå tillbaka till vår plats. Dottern har med en blå Smarties till sin lillebror. Han håller den i handen nån minut, hela handen färgas blå-turkos. Han slickar lite på den, hela munnen blir blå. Försöker torka av honom, sitter som berget. Varje gång han tittade på sin hand säger han torka, och börjar gråta. Lite svårförklarat. Den blå färgen är kvar nu, även nästa dag. Jag vill helst inte veta vilka färgmedel de använder i detta s.k godis.
Kommer tillbaka, hinner sitta fem minuter. -Mamma, jag behöver BAAAAAJJJJJSA. Tillbaka till de underbara flygvärdinnorna. Inget kommer. Under flighten säger min dotter att hon ska bajsa tre-fyra gånger, nån gång eller två till att hon ska kissa. En gång till blir vi tillsagda att sitta på ett annat säte för det är för farligt att gå tillbaka till våra platser. Serveringen sätter inte igång förrän efter två-tre timmar.
Ja, glömde säga att lilleman börjar tjuta och tjuter nog halva flighten känns det som. Hör en passagerare säga, "höhö, det där är en sån där som kommer somna lagom till landning". Stressen. En liten flicka bredvid oss proppas med godis och välling, somnar innan vi fått mat, life is not fair, pappan till barnet sitter och läser sin bok förstrött. Sneglar ibland på oss. Tur för honom att han inte suckar.
Dottern somnar som en stock men blir bryskt väckt för att hon inte sitter fast ordentligt, klockan är då ett på natten hon får spelet och är otröstlig. Det är inte hennes fel att vi sitter på ett plan och blir fastspänd för landning, jag vet inte om hon riktigt är vaken, hon gråter och är inte helt kontaktbar. En flygvärdinna säger att det bara är vi som tycker att det är jobbigt när hon gråter, ingen annan bryr sig. Eller hur!? Medpassagerarnas medlidsamma blickar känns som bortblåsta. Jag har som ett hål i magen. Jag gråter aldrig, men hade jag varit själv hade jag nog gjort det. Jag klarar inte av barn som gråter, speciellt inte om det är mitt fel att de gråter. Sitta fastspänd i ett plan är inte deras val. Lilleman somnar tillslut. Landningen gråts det lite, men känns som jag slutat existera.
Ut ur planet. Vill bra försvinna från jorden. Hör en röst, - gick bak i planet och fick sova lite, det lät ju lite vid oss. Tror att allt handlar om oss, vet inte om det är sant, vågar inte möta några blickar. Vi är säkert dåliga föräldrar. Väl hemma ligger jag och maken och tittar upp i taket. Båda tänker på samma sak, hur fasen ska det gå till Bangkok????? Godnatt

Eilat

Bestämde oss för att åka till Eilat en dag. Eller i tre dagar försökte vi. En dag försov vi oss, den andra råkade jag bli bakis på vinbuffée. Blev riktigt dålig.
Vi åkte med en annan familj med lite äldre barn som min dotter fullkomligt älskar. Övergången tog bra mycket tid med tanke på att gränsen låg ca en kvart-tjugo min bort. Vi blev sedda på med förakt. Jag var rätt välklädd men visade vaderna, de viskade och mumlade bakom ryggen. När vi gick igenom ingenmansland blev vi eskorterade. Sonens pass kontrollerade de noga ifall det var några efterlysta blonda små pojkar. Våra vänner var inte gifta och det blev stora problem eftersom hon sa att hon var mamma till barnen och inte hade samma efternamn. Varmt var det också. Över 30 grader.
Kommer fram, går till stranden, men jag är inte förtjust i hur jädra varmt det är. Lilleman ska sova, helt dyngsurt av svett var det i vagnen. Men det var kul att se lite vanligt folk utan burka.
Gick till ett shoppingmall, hittade lite grejor på the GAP. Sen började det bli dags att åka hem. Hemresan var även den ett skämt. De kontrollerade passen ÄNNU hårdare, vi fick ansöka om visum till Jordanien fastän det var därifrån vi kommit. Sen fick vi betala €20 per person i utresetax. Vi började tycka vår lilla utflykt blivit lite väl dyr nu.. För en lunch och några stämplar i passet.
Taxifärden hem var horribel. Taxichauffören var hög, sjöng högt, satt och fipplade med olika cdskivor, hade en skärm med hemska arabiska musikvideos, gjorde de galnaste omkörningar körde vingligt, tutade och hötte med armen till de han körde om så jag nästan skrek högt. Garvade gjorde han också. När han såg min min. Några inbromsningar höll jag på att tappa lilleman i knät. När vi kom till hotellet kom security med bombsensor, allt kändes surrealistskt. Sen när vi inte ville tippa blev han skitsur och bara slängde ut oss. Då var jag glad att vi bodde på ett stort hotell med säkerhetsvakter helt plötsligt!