fredag 7 december 2012

Mat, mat, mat

När jag är stressad blir maten lidande, det verkar smitta av sig på barnen.
De tycker det är roligare att äta om det inte blir något framtaget i alla hast.
Jobbat rätt mycket, men den här veckan har det lugnat ner sig lite.
Igår fick jag tid att rulla köttbullar med gräddsås, och slängde ihop lite musli. Ska fira lite julafton med släkten i helgen, musli är roligare att ge bort än en blomma.
Var hemma med dottern i tisdags, då gjorde vi lite pepparkakor och saffransbiscotti. Tänkte jag skulle göra mer biscotti och ge till fröknarna på dagis, det var rätt lätt att göra.
Idag skulle dottern på ett läkarbesök och sedan ska vi på dans vid halvtre, så dagen blev lite konstig. Själv är jag genomförkyld, så dottern är hemma med mig. Det kan kännas fel att vara hemma med bara ett barn, och ha det andra på dagis, men jag är faktist riktigt jädra sänkt av förkylningen, så det är ju min ensak om jag ligger nerbäddad eller hänger med min älsklingsdotter.
Fast mysa vet jag inte om vi gör. Åkte och handlade och håller nu på med långkok och buljong.
Har precis gjort sjukt goda pannkakor. Dottern åt tre stycken, det är väldigt mycket för att vara henne. Hade såklart i massa annat jox, fiberhusk, physsylumfrön, havrekli, fullfetmjölk, kokosflingor, liten nyponpulver, vetemjöl och massa ägg. Stekte i kokosolja, blev sagolikt gott.
Dottern har ätit rätt kasst i flera veckor. Jag är ju rätt noggrann med maten och jag vet att det inte är någon fara, men för mig är det inte ok att leva på paprika, gammaldags mjölk, Steviaketchup och makaroner. Men det funkar. Jag fokuserar alltid på proteiner. När jag kommer på nåt som hon gillar, så försöker jag fixa det. (Om det är något jag godkänt vill säga (!) Mozzarella gillade hon ett tag. Då kunde hon få en sån till middag. Sådär pedagogiskt, men jag tänker ibland är jag bara glad om hon äter nåt som är bättre än makaroner.
Smörgåsar får de bara ibland, men det tycker inte jag riktigt är mat heller. Det kan de äta på förskolan. Jag bakar ibland, men det är inte alltid det uppskattas, kanske när de blir äldre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar