Vad hände med vårt liv?

Just nu har en vi en helt skogstokig tvååring hemma. Han klättrar på allt, trillar, går in i saker.
Ena sekunden ska han kramas andra springa runt, runt.
Vårt liv med barn har varit en rätt lugn tjej som man kunde ta med överallt, sen kom en bebis som också gick att ta med överallt. Tjejen var kvällspigg, inget gnäll om det blev sent, lilleman blev trött och tokdäckade varsomhelst (säng, soffa, vagn, bilen) vid halvåtta. Vi kunde alltså fortsätta gå på middagar och ha middagar.
Men nu... Dottern är jättetrött vid åtta. Just nu sover hon i soffan. Lilleman måste man sitta bredvid tills han somnar, annars hoppar han ur sängen.
Vi var över hos grannen i fredags. Dottern somnar i deras soffa till Djungelboken, lilleman trillar och är trött, men känns så meckigt att lägga honom i en vagn och sen gå tillbaka hem i kylan, sen ta av kläderna och lägga i sängen..
Skulle vi ha en egen middag skulle en av oss behöva lämna sällskapet och sitta med lilleman runt 45 min. För några månader sen satte jag på pyjamas la honom i spjälisen och sa godnatt.
Hejdå socialt liv på ett litet tag.