Efter tråkiga möten med banken och revisorer och strilande spöregn var det då dags för dagisavslutning. Hade satt på mig stövlar eftersom det precis hade regnat rätt kraftigt, men när vi kommer fram spricker solen upp och det blir kanonvarmt.
Förskolan tar barnen till stallet flera gånger i veckan så tre hästar hade kommit på "besök" mitt inne på gården, och alla barn som ville fick rida. Lilleman var bra paff när han satt där. Dottern visste tom vad hästen hette.
Sen var det full pic-nic, folk grillade och ett band spelade livemusik. Väldigt spännande och barnen stormtrivdes. Jag hade förvärmt kyckling som vi grillade och fixade till en ceasarsallad med hemmagjorda krutonger. MUMS. Till barnen hade jag gjort pannkakor med fiberhusk och kokosflingor i. Sen hade jag poppat popcorn (riktiga på spisen såklart) igår, så det blev bra snacks. Äppeljuice till det. Alla var nöjda och glada.
Sen sjöng barnen och det var så gulligt alltihopa. Finaste tiden är väl nu när man slipper läxor, kärleksproblem, fulla, stökiga, svärande odrägliga barn som tycker att man bah är så piiiinsam. (Sådär positivt kändes det..) Vi har haft ganska enkla och lätta barn, och som man säger, små barn, små problem.
Dagen avslutades med ett fulländat pottbesök. Tänk att min lille pojke blivit så stor. Och jag vet att det är omtvistat, men jag bryr mig inte, jag klappade händerna och sa det förbjudna orden, åh min gulle, du är sååååå DUKTIG. Jag är inte särskilt orolig att han ska börja överprestera, vill bara att han ska göra det igen och tycka det är kul. Min svärmor var den duktiga flickan när hon var liten. Tog hand om småsyskonen, var duktig i skolan, perfekt på allt. Men inte fasen var det nån som någonsin sa ett uppskattande ord eller sa att hon var duktig. Det skulle hon definitivt ha uppskattat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar