måndag 25 juni 2012

Meningen med livet

Sitter uppe och fipplar, surfar. Klockan är snart 24. Borde sova. Går in till mina sovande barn, rummet är så stort (eller litet) att det endast får plats en spjälsäng och en dubbelsäng, jag hör hur de andas tungt. Får verkligen hålla mig för att ta upp dem krama dem så grymt hårt. De är de bästa i världen, är det nyttigt att älska dem så mycket att man tror man ska gå sönder??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar