Har den underbara egenskapen att jag kan läsa och skriva hur mycket jag vill även om jag sitter i en bil utan att må illa. Så nu kollade jag igenom mina blogginlägg och har kom ganska snabbt fram till att det är ett himla massa klagande.. Varför kommentera skitmat och allt som man inte vill ha? Bättre att skriva såsom jag själv gör, eller hur man skulle kunna göra.
Så nu ska jag bli mer positiv!
Var ju som sagt i Nyköping med två andra familjer medans maken dök och vi hade det riktigt trevligt. Barnen kivades ingenting och dottern som brukar vara lite blyg gillade verkligen att leka med deras barn som var ett par år äldre.
Vi gjorde supergod pizza till barnen och då kan jag passa på att tipsa om ett bra snabbmatsförslag. Gör i ordning pizzan, sedan tar du fram kanelbulle/muffinsformar. Så klipper du kanske fem centimetersstrimmor av pizzan, rullar ihop den lite som en kanelbulle, så gräddar du den halva tiden, sen är det bara att frysa in, så har du pizzabullar. Man kan variera dessa i oändlighet, men köttfärs och ost är ett hett tips!
På eftermiddagen hade vi lite bekanta på fika och de var imponerade av min vaniljsås.. Ehhh, hade liksom inte tid att koka, så jag vispade bara grädde med lite socker och krossad vanilj. Det gick snabbare än att köpa vaniljvisp på Statoil, jag lovar, och aningens mindre E:n :-)
Härligt när folk vet vad jag gillar också, istället för en blomma som vissnar fick jag ett stooooort surdegsbröd av fikagästerna. Fast nu försöker vi att inte äta så mycket bröd, så jag delade det i tre och två delar hamnade i frysen.
Läggning av världens lättaste lilleman.. Trodde jag. Köket ser helt katastrofalt ut, mannen tog dottern på en lite ärenden, och jag skulle lägga det "enklare" barnet, för att hinna skriva inlägg här, överraska mannen med ett skinade rent kök då han städat och dammsugit min bil i en timme och varit och handlat.
Den sedvanliga tvåmintersläggningen tog typ 50 min. Brukar bara lägga, säga godnatt och gå, men nu var det gnäll och napparna, kudden, gosedjuren, ja det mesta flög ut gång på gång. Och dessa små sööööta bedjande utsträckta armar. Den ungen är så söt så man vill ju bara krypa ner och gosa eller ta upp. Han gråter nästan aldrig och jag skulle aldrig kunna höra honom pipa länge alls. Så det tog lite tid.
Pratade konstant gjorde han, säger konstiga meningar som jag förstår, men kanske ingen annan skulle förstå. Vissa ord är helt rena. Cykel, katten, hästen, titta, bära, papper, vatten, blomma, heddåååå etc. I dag cyklade han på sin trehjuling och ropade "Akta dig". Dottern har varit sen med sitt tal, så detta är så kul, hur det ploppar ur nya ord varje dag.
Imorgon ska jag och dottern ha en tjejdag. Vi ska åka och hälsa på en kompis på Värmdö. Grabbarna ska på flyguppvisning. Maken frågade om det skulle vara ok om lilleman fick flyga också. Vad svarar man på det? Om han gått själv hade han säkert flygit om han fått chansen. Han flyger väldigt ofta i sitt jobb. Händer något så händer något. Man får inte tänka så. Såklart de ska flyga? Eller?
Livet är farligt. Dottern satte en äppelbit i halsen en kväll, tänk om jag inte varit precis där direkt, tänk om jag gått på toaletten just då?
Nä, nu ska jag städa kök. Sen sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar